Regeringen gav i maj 2024 Energimyndigheten i uppdrag att ta fram underlag för hur Sverige kan leva upp till EU-direktiven om energieffektivitet (EED), byggnaders energiprestanda (EPBD) och förnybar energi (RED).
Senast den 1 mars 2025 ska myndigheten slutredovisa uppdraget. Även Boverket har uppdrag kopplade till EPBD-direktivet.
EU-direktiv är egentligen en ribba att komma över, inte ett tak att hålla sig under. Sverige har alltså alla möjligheter i världen att inte nöja sig med att bara leva upp till EU-direktivet, utan skulle kunna genomföra en reglering som gör det möjligt att uppnå klimatmålen. Men regeringen har vingklippt Boverket med skrivningar om att inte gå längre än vad EU kräver.
Regeringens ointresse för energieffektivisering manifesteras ytterligare av att man skrotat det tidigare bidraget till energieffektivisering av flerbostadshus, och att det tidigare nationella effektiviseringsmålet i praktiken lagts åt sidan.
Hur hamnade vi här - i en debatt om att öka elproduktionen, men utan att se till att vi först har en politik på plats som leder till att energi alltid används så effektivt som möjligt?
Att stimulera åtgärder som leder till minskad energianvändning måste alltid ligga överst på att göra-listan. Först därefter kan incitament för att stimulera ökad elproduktion aktiveras.
Beträffande nyproduktionen är EPBD-direktivet tydligt, med krav på nollutsläpp från fossil energi för alla nya offentligt ägda byggnader från 1 januari 2028, och för alla andra nya byggnader från 1 januari 2030. Att naturgas, olja och kol inte ska användas för att värma fastigheter är en självklar hygienfaktor. Men det är viktigt att samtidigt ställa krav på energieffektivt byggande. Även den förnybara energin är något vi måste hushålla med.
Med det stora överskott vi har av elproduktion i Sverige i dag riskerar el att ses som något vi kan slösa med, eller i varje fall inte behöver snåla med. Men vi behöver elektriciteten till mer kvalificerade uppgifter än att bara ge värme, inte minst för att klara omställningen av transport- och industrisektor från fossilt till förnybart. Vägen till en fossilfri fastighetssektor kan då inte enbart gå via eluppvärmda byggnader.
Lösningen är energieffektiva bostäder och verksamhetslokaler, för att inte få ett högt effektbehov på vintern och kapacitetsproblem.
Nyproduktionen är dessutom inte det enda att beakta. Även om vi delvis bygger framtidens bostäder och verksamhetslokaler nu, är de flesta av framtidens fastigheter redan byggda. Inom EU står fastighetssektorn för cirka 40 procent av energianvändningen, och så mycket som 75 procent av byggnadsbeståndet bedöms vara energiineffektivt. Trots det ställs väldigt låga krav på befintliga fastighetsägare att energieffektivisera.
EU har givit medlemsländerna i uppdrag att utforma en nationell plan för att minska energianvändningen i bostadshus med 16 procent till 2030 och 20–22 procent till 2035. Men Sverige saknar fortfarande plan för hur vi på mindre än fem år ska kunna minska energianvändningen med 16 procent.
En möjlig väg vore att införa ett bidrag för energieffektivisering som omfattar alla typer av fastigheter och alla typer av energieffektiviseringsåtgärder, från att konvertera från direktverkande el till isoleringsåtgärder och att effektivisera energikrävande ventilation.
Att kräva att alla nyproducerade fastigheter är nollenergihus - som alltså klarar värmeförsörjningen helt utan tillförd energi - borde i stora delar av Sverige vara ett minimikrav. Än bättre vore om nyproduktionen utgörs av så kallade plusenergihus, det vill säga fastigheter som bidrar till energiförsörjningen, genom att tillföra energi istället för att kräva energi. Rätt byggda fastigheter ger också en rad andra nyttor, som bättre inomhusmiljö och minskade driftskostnader.
Så vad kan göras för att driva på för en effektivare energianvändning? En metod är så kallade omvända auktionssystem, där aktörer kan lägga bud på att få effektivisera sin elanvändning. En annan lågt hängande frukt där det är enkelt att gå från ord till handling är att genomföra Energimyndighetens förslag att införa energieffektiviseringsbeting, där energibolag åläggs att uppnå en viss mängd energieffektivisering hos sina kunder.
Januari 2025 var den varmaste januarimånaden någonsin. Varje månad som går utan att byggregler med energieffektiviseringskrav kommer på plats är en förlorad månad.
Maria Röske, ordförande 100% förnybart
Debattartikeln ursprungligen publicerad i Ny Teknik.
