100% förnybart arrangerade den 2 april ett Riksdagsseminarium om regeringens förslag till finansiering av ny kärnkraft. Kristina Östman, 100% förnybart, inledde med att sammanfatta propositionen och vilka justeringar som gjorts efter remissen av utredningen.
- Till skillnad mot i utredningen, är det som föreslås lagtext helt utan siffror, säger Östman.
Principerna är dock desamma som i utredningen, med subventionerade statliga lån för att sänka investeringskostnaden, och prissäkringsavtal som gör att den aktör som bygger kärnkraft har ett garanterat pris/kWh. Prissäkringsavtalet finansieras med skatt på elanvändare.
- Men vilka elanvänderare som kommer att beskattas är inte klarlagt. Kommer även den elintensiva industrin omfattas? frågar Östman.
Först ut bland de inbjudna experterna var Pär Holmberg, Institutet för Näringslivsforskning. Han klargjorde att även om propositionen är mer genomarbetad än utredningen, och flera av invändningarna i remissen har tagits om hand, återstår grundproblemen.
- För det första är det ett väldigt stort stöd. Omsättningen på elbörsen är 50-70 miljarder/år, och stödet är nästan lika stort, 15-40 miljarder/år i 60 år, säger Holmberg.
Holmberg efterlyser vidare en kvantifiering av hur stor nytta ny kärnkraft verkligen kan bidra med.
- Det finns exempelvis fördelar med mindre prisskillnader mellan olika delar av landet. Men den nyttan är inte lika stor som kostnaden, konstaterar Holmberg.
Holmberg pekar på att om förslaget genomförs riskerar befintlig elproduktion att stängas i förtid. Ett bättre alternativ vore därför att elbörsen utvecklas så att all elproduktion kompenseras för bidrag till kraftsystemet, helt enkelt ett teknikneutralt stödsystem.
Därefter tog Therese Hindman Persson, ställföreträdande GD Energimarknadsinspektionen, vid och levererade samma förslag till lösning.
- Välfungerande prissättning inklusive systemnyttor vore ett bättre alternativ för att ge största möjliga samhällsnytta.
Hindman Persson framhöll att kostnaderna för att bygga ny kärnkraft sannolikt kommer att överstiga de nivåer som utredningen bygger på, och att det riskerar att leda till mindre elproduktion men högre elpris.
I övrigt påpekade hon att propositionen lämnar många frågor obesvarade.
- Vad händer kommande tio år med incitament för de som redan är på marknaden?
- Det är väldigt mycket som ska förhandlas, så det är oklart vad konsekvenserna blir.
Hindman Persson problematiserade även att de förmånliga lån som föreslås riskerar att ge oönskade effekter i form av läckage av resurser.
-Det finns skrivningar i propositionen som begränsar ersättningar innan kärnkraften är i drift. Vad gäller sen?
Näst i tur att äntra scenen var professor Lennart Söder, KTH. Han underströk att regeringen inte redovisat något underlag som visar att ny kärnkraft alls är nödvändig.
- Om det var sant, skulle det behövas kärnkraft i alla länder för att få fossilfria elsystem, säger Söder.
Globalt gick sol och vind om kärnkraft år 2022, och Söder lyfte att forskare över hela världen nu arbetar med forskning kring hur energisystem med stor mängd sol/vind kan optimeras.
- Självklart finns utmaningar, men också lösningar.
Söder passade också på att peka på att KTH:s och Svenska Kraftnäts remissvar inte återges fullständigt i propositionen. Genom att klippa ut delar ur respektive remissvar ges intryck att dessa är mer positiva än vad de egentligen är. Men den största bristen är att det över huvud taget inte ges något motiv till varför propositionen läggs fram.
- Är det bättre med kärnkraft än andra lösningar? Inte ens den analysen görs. Finland fick ett mer volatilt elpris när kärnkraften stod klar, säger Söder.
Sist ut för dagen var Martina Högberg, head of energy policy, E.ON. Hon inledde med att framhålla att ny elproduktion behövs, och det särskilt i södra Sverige, men att politiken borde vara teknikneutral och bygga på marknadsekonomiska principer.
- Premiera förmågor istället för tekniker, till exempel att kunna bidra med produktion kalla vinterdagar, säger Högberg.
Hon efterlyste också analyser över vilka konsekvenserna blir för andra produktionsslag, och kastade avslutningsvis in ett helt nytt perspektiv:
- Om vi bygger i Sverige men elen går på export - hur kan vi få andra länder att vara med och betala?
I den efterföljande frågestunden påpekade Birger Lahti (V) att det är märkligt att något som görs för en tidshorisont på 60 år hanteras så brådskande, och utan att någon behovsanalys genomförts.
Linus Lakso (MP) frågade om det spelar någon roll för volatiliteten om man adderar icke-reglerbar kraft som kärnkraft. Pär Holmberg gav ett rappt svar att kärnkraften inte bidrar till att dämpa volatiliteten. Lennart Söder kompletterade svaret med att ökad volatilitet ger möjlighet till nya lösningar, till exempel möjlighet att finansiera vattenpumpkraftsverk, och därför inte är ensidigt negativt.
Jytte Guteland (S) undrade över utvecklingen internationellt.
- Minskar kärnkraften globalt? Ligger vi i Sverige före, eller räknar andra bort kärnkraft för att det är för dyrt?
Lennart Söder tydliggjorde att många av de kärnkraftverk som byggdes på 1970- och 1980-talet nu avvecklas, och att utmaningen är att ersätta dessa, inte att öka den totala kärnkraftsproduktionen.
Göran Hargestam, (SD), ställde motfråga vad de 40 länder som planerar för kärnkraft, varav 30 inte haft tidigare, missat i sin analys.
Lennart Söder svarade att även om många länder nu tittar på kärnkraft, till exempel Polen, är det oklart om de går vidare när de ser kostnadsbilden.
Helena Storckenfeldt (M) framhöll att alla fossilfria kraftslag behövs om vi ska klara klimatomställningen.
- Om man tycker att alla kraftslag behövs, skulle man förespråka ett teknikneutralt system, kontrade Lennart Söder.
