Står du bakom målsättningen att andelen förnybar energi i EU till år 2030 ska vara minst 42,5%?
Nej. Sverige uppfyller ju det här målet med lätthet, tack vare vår vattenkraft. Ändå säger jag nej till att lägga upp politiken så att man inför lagbundna
mål. Att fatta beslut utan att veta hur målen ska nås är feltänkt. Man sätter vagnen framför hästen. Att förbättra miljön och klimatet är viktigt. Det måste dock ske
demokratiskt, alltså att folket får vara med och avgöra hur man ska prioritera. Då är nationella beslut, där politikerna finns närmare medborgarna bättre än EU-beslut.
I detta fall blir miljömålet också missvisande eftersom man inte räkna in kärnkraft, som är fossilfri. Plötsligt duger inte energi som räddar klimatet.
Det är viktigt med planerbar, fossilfri energi för att nå trygg tillgång. Alltför mycket vindkraft och annan väderberoende elproduktion skapar obalanser och chockhöjda elpriser för konsumenterna.
Står du bakom kravet att den offentliga sektorn i medlemsländerna årligen ska minska sin energianvändning med 1,9 procent?
Nej. Att spara energi är rätt, men beslut måste handla om beslut i sak, alltså konkreta åtgärder som beskriver hur det ska gå till. Att bara sätta upp
mål leder ingenstans. Det låter bra, men ger ingenting. Beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt, i detta fall i riksdag, regioner och kommuner.
Detta mål, där man talar om att”minska” energianvändningen med en viss procentsiffra, får också tokiga konsekvenser. De länder som tidigt varit miljöansvariga blir bestraffade. De som redan har optimerat sin användning, har svårare att minska ytterligare 1,9 procent, medan de som struntat i miljön tidigare år får en lätt uppgift att minska 1,9 procent från sin högre nivå.
Står du bakom kommissionens förslagt ill målsättning om 90 procent minskning av utsläppen av växthusgaser till 2040?
Minska, ja, men inte till en viss procentsiffra. Inom unionen behöver verkligen behovet av importerad olja och gas minska. Strävan är rätt. Men återigen är en specifik procentsiffra utan konkret politik en sorts toppstyrd planekonomi som inte tar hänsyn till vad befolkningen klarar av att betala exempelvis fördyrade transporter (och därmed dyrare mat). Missnöjet kommer att växa om klimatpolitiken blir för extrem.
Bör möjligheten att ta del av EU:sbidrag dras in för medlemsländer som inte lever upp till klimatmålen?
Nej. Att dra in bidrag betyder totalitärtstyre. Klimatpolitiken måste drivas enligt demokratiska värderingar, med respekt för olika åsikter och inte tvingas fram. Tvång kommer att slå tillbaka. Och försvåra möjligheterna till framgångar. Ett bättre sätt är att från EU minska på bidragen och låta medlemsländerna behålla mer av sina egna skattemedel, så att de kan göra egna effektiviseringar.
Vad vill du särskilt driva för att påskynda resan mot fossilfrihet?
Enskilt viktigaste faktor är: mer kärnkraft. Sedan vore det mest effektivt om EU-länder kunde bistå fattigare länder i världen att minska sina utsläpp – där de är som störst.
