Att ny teknik kan behöva hjälp för att etableras på marknaden är inget märkligt, och solenergi är inget undantag. Men det tycks regeringen tycka.
Trots att marknaden för solceller beräknas halveras i år föreslår regeringen att nuvarande skattereduktion på 60 öre/kWh för mikroproducerad solcellsel ska tas bort från 1 januari 2026.
Med mikroproduktion avses anläggningar som har en maxeffekt på 43,5 kW. Det är alltså något som främst berör mindre investeringar, till exempel solceller på villatak. Redan 2025 vill regeringen dessutom sänka skattereduktionen för installation av nya solceller för villaägare från 20 till 15 procent.
Förslagen kommer i ett känsligt läge för solcellsmarknaden, där många företag har det kämpigt, med flera konkurser som följd. Med liggande regeringsförslag riskerar marknaden att kollapsa. All den kunskap som har byggts upp, alla de företag som har skapats och de arbetstillfällen som genererats skulle gå om intet. Det vore ett enormt resursslöseri av tidigare investerade skattemedel, samtidigt som företag raderas ut, många tusen personer förlorar sina jobb och vi går miste om ny fossilfri elproduktion.
De två försämrade villkoren för solceller bedöms vara värda 880 miljoner kronor. Som skäl till förändringarna anför regeringen att det inte finns ”behov av att, i samma omfattning som de senaste åren, stimulera efterfrågan på solceller” samt att ”solkraft bör i större utsträckning byggas på marknadsmässiga grunder”. Dessa citat visar att regeringen inte har satt sig in i marknadssituationen för solel i Sverige, vilket är oansvarigt med tanke på de konsekvenser det medför.
Lyssna på branschkunniga och låt subventionerna fasas ut i en förutsedd takt anpassade efter marknadsutvecklingen. Att göra en riktig bedömning av hur länge en ny teknik behöver stöd är en grannlaga uppgift, och tveklöst har regeringen inte gjort tillräckliga marknadsanalyser.
Men vad som är ännu tydligare är att i den mån man från politiskt håll ska stödja enskilda tekniska lösningar för att driva på för en långsiktigt hållbar utveckling, är det bättre att utforma det som investeringsstöd. Det bör inte ske i form av garanterad framtida subvention vid försäljning, så som förslaget till ny kärnkraft är formulerat.
Att regeringen talar om marknadsmässiga grunder vad gäller energipolitik är skenheligt, när regeringens utredare presenterat ett förslag till en massiv skattesubvention av ny kärnkraft. Vad man i praktiken gör är ju att ge mycket omfattande subventioner till ett kraftslag, samtidigt som man drar ner på ett i jämförelse marginellt stöd till ett annat.
Sverige belägger dessutom solcellsanläggningar på över 500 kW med energiskatt för egenproducerad och egenanvänd el, vilket hindrar utbyggnaden av anläggningar på stora tak väl lämpade för solelproduktion.
Sverige är det enda land som har gjort denna snäva tolkning av EU:s statsstödsregler, där de flesta länder inte har någon gräns alls. Detta visar ytterligare på skenheligheten i regeringens tal om "teknikneutralitet" och "marknadsmässiga grunder".
Solceller har definitivt en framtida plats i ett fullt ut marknadsekonomiskt energisystem. Regeringens egen utredare har däremot visat att kärnkraften inte har det, utan måste subventioneras av skattebetalarna för all framtid.
Ulf Kristersson och regeringen måste nu förklara varför man prioriterar omfattande och permanenta subventioner till ett energislag framför tillfälliga och små subventioner för att stötta ett annat energislag som har förutsättningar att inom en snar framtid vara företagsekonomiskt lönsamt.
Maria Röske, ordförande 100% Förnybart
Debattartikeln ursprungligen publicerad i Ny Teknik.
