En dryg månad efter att den nya regeringen lade fram sin energipolitiska riktning i Tidöavtalet och regeringsförklaringen är responsen från såväl industrin som miljöorganisationerna entydig – det behövs en ny energipolitik!
Trots att riktningen för en ny energipolitik med fokus på enbart kärnkraft var tydlig redan i valrörelsen har förvåningen inför de framlagda förslagen varit stor i energibranschen, bland Sveriges omställande industri och investerare. Den initiala förvåningen har utvecklats till förtvivlan och skarpa uppmaningar i ett otal debattinlägg och nyhetsinslag den senaste månaden. Industrin är extremt tydlig med vad den behöver för att klara sin omställning med bibehållen konkurrenskraft – tillgång till grön el och tillräcklig kapacitet i elnäten!
Enligt flera bedömningar står Sverige inför åtminstone en fördubbling av elanvändning till 2045 och redan 2030 förväntas den uppgå till minst 200 TWh – en ökning med 50% på bara 8 år. Att energieffektivisera och bygga ny, billig, grön elproduktion samt elnät brådskar. Därtill har vi en europeisk energikris med utbudsunderskott orsakad av Putins krig i Ukraina, som lett till drakoniska elpriser som drabbar såväl hushåll som näringsliv hårt. Dessa parallella utmaningar adresseras överhuvudtaget inte av den politik som nu föreslås. För oaktat om man ser en renässans för kärnkraft i Sverige eller ej, kvarstår detta faktum: den kommer inte att vara på plats förrän om tidigast 10 till 15 år. Optimistiskt beräknat. Det näringslivet, hushållen och klimatet behöver är en politik som också fram till dess levererar en kraftfull expansion av elproduktion och utbyggnad av elnätet. Det blir då ofrånkomligen förnybar energi, huvudsakligen vindkraft, som kan leverera detta i den skala och i den takt som fordras.
För att snabbt säkerställa att omställningen av såväl svensk industri som transportsektor inte tappar kraft är följande förslag viktiga inslag i en energipolitik som sätter avtryck också inom ramen för innevarande mandatperiod.
1. Korta tillståndsprocesserna för ny elproduktion och -distribution.Den situation vi har i Sverige saknar motstycke i andra europeiska länder och för exempelvis vindkraft har handläggningstiden på senare år dubblerats. Handling måste nu läggas till ambitioner om halverade handläggningstider, utan att försämra miljöprövningarna. Instruktioner till berörda myndigheter om att samverka för att bidra till utbyggnaden av elproduktion och elnät måste tydliggöras. Utöver detta bör de förslag som lades fram i Klimaträttsutredningen om att stärka kompetens och resurser på tillståndsprövande myndigheter verkställas.
2. Främja samhällets acceptans för utbyggnad. En viktig dimension av att korta tillståndsprocesserna är att öka samhällets acceptans för utbyggnad av elproduktion och elnät. Utredningen om incitament för privatpersoner och kommuner pågår och ska lämnas till regeringen under 2023. För att inte helt sätta stopp för utbyggnaden innan en ersättningsmodell är på plats behöver regeringen snabbt verkställa utredningens förslag och även överväga att redan i förtid ge garantier om ersättning till de kommuner som ger tillstånd.
3. Anta en hög ambitionsnivå för havsbaserad vindkraft. Potentialen i havsvinden är enorm. Alla ansökningar om tillstånd som hittills inlämnats för prövning omfattar totalt 90 GW, med avdrag för överlappande projekt. Det motsvarar 350 TWh el – mer än dubbelt så mycket som Sveriges årliga elanvändning idag. Det är därför viktigt att regeringen realiserar denna potential och hedrar Marienborgdeklarationen genom att skyndsamt hantera tillståndsärenden på regeringens eget bord samt fullfölja Svenska kraftnäts planer på utbyggnad av transmissionsnätet till havs.
4. Landsätta en strategi för solcellsutbyggnaden. Potentialen för solel är stor i hela landet, och i södra Sverige är den lika god som i andra nordeuropeiska länder. Det finns ingen anledning att Tyskland har 10 gånger mer solkraft än Skåne. Det finns många tak att utnyttja och storskaliga solcellsparker kan byggas och anslutas till elnätet på mindre än två år – snabbare än något annat kraftslag. Men det behövs ett ambitiöst mål och en tydlig, handlingsinriktad strategi för utbyggnaden.
5. Uppmuntra lagring och flexibilitet i elsystemet. Ett förnybart elsystem skapar nya behov av lagring av el och flexibilitet. Den tekniska utvecklingen går fort, och många enskilda initiativ visar på potentialen i innovativa lösningar. Genom smart användning av elen kan kostnaderna snabbt minska för både hushållen och industrin, samtidigt som kostnaderna för att bygga ut elnätet och klara de högsta belastningstopparna minskar. Tekniken finns, men det behövs ett tydligt fokus och styrmedel som uppmuntrar aktörer att investera i lagring och flexibilitet.
6. Ta krafttag kring energieffektiviseringen. Energieffektivisering är den snabbaste vägen till lägre elpriser. Men den stora potentialen i energieffektivisering är fortfarande outnyttjad, och den kräver ett nytt angreppssätt som vill mer än att bara hyvla av en kilowattimme i taget. Effektivisering måste ges högsta prioritet med kraftfulla och långsiktiga styrmedel för såväl energi- som effekteffektivisering. Eftersom så lite är gjort finns mycket konkret att göra, såsom att införa vita certifikat, ställa krav på offentlig sektor att eleffektivisera, använda offentlig upphandling med krav på att välja det mest energieffektiva, införa lägre fastighetsskatt för energieffektiva byggnader och att använda befintliga styrmedel för att även styra mot lägre effekt, exempelvis inkludera effekt- och flexibilitetsåtgärder i energideklarationer.
Aldrig tidigare har så många olika parter och aktörer varit så eniga om Sveriges behov av och innehåll i energipolitiken. Aldrig tidigare har en regering gått i sådan otakt med detta. Att hoppas på en framtid med ny kärnkraft får stå var och enfritt att göra, statsråd inkluderade. Men för den som vill se en blomstrande, konkurrenskraftig svensk industri som lyckas i omställningen till fossilfrihet är den viktigaste uppgiften de kommande fyra åren att sjösätta politiska förslag som undanröjer hinder också för det förnybara.
Maria Röske, ordförande 100% förnybart
Länk till en kortad version på Altinget.
